Från årtionden av forskning om ljusets betydelse för vår biologiska funktion vet vi att ljus påverkar och stimulerar oss både fysiskt och känslomässigt, och har en mätbar inverkan på vårt psykiska välbefinnande och till och med på vår förmåga att återhämta oss från sjukdomar. Man vet att om vi utsätts för tillräckligt mycket naturligt ljus sjunker vårt blodtryck och risken för hjärt- och kärlsjukdomar minskar. Dagsljus och artificiellt ljus motverkar dessutom depressionstillstånd, och man har konstaterat att om vi får tillräckligt ljus tidigt på dagen är det mer sannolikt att vi sover bättre på natten.
Tillgång till dagsljus ses också som en faktor som kan minska återhämtningstiden eller mängden läkemedel som patienterna behöver. Sjukhusets ljusdesign bör syfta till att optimera det naturliga ljuset, inklusive solljus, i patientrum, väntrum, arbetsrum och personalrum. När dagsljuset inte räcker till bör det kompenseras med belysningslösningar som simulerar naturliga ljusförhållanden under dagens lopp och som stöder dygnsrytmen: den mänskliga hjärnans 24-timmarsklocka som för oss genom regelbundna cykler av sömnighet och vakenhet. Enkelt uttryckt är naturalistiskt ljus ett artificiellt ljus som återger naturens egen rytm av mörker och ljus.
År 2017 tilldelades Jeffry Hall, Michael Rosbach och Michael Young Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sin forskning på ljus och dygnsrytm. Priset förde med sig en ännu större tonvikt på ljusdesign för sjukhus. Men även om vårdsektorn genomgår stora designförändringar och även om dygnsrytmsanpassad belysning kan vara den optimala lösningen, finns det fortfarande mycket som talar för att arbeta med den dekorativa belysning som står till vårt förfogande.
Trots allt är det inte bara själva ljuset som är viktigt, utan också hur det levereras. Ett exempel är PH Vägg-lamporna som är installerade i korridorerna på ett sjukhus i danska Esbjerg, och som skänker utrymmet en värme som ger ett välkommet avbrott från den traditionella, alltför starka takbelysningen.
På Frederiksbergs sjukhus i Köpenhamn har Louis Poulsen bidragit till särskilda testrum som är utformade för att hjälpa patienter att återhämta sig snabbare och skapa en trevligare miljö för patienter, personal och besökare. Armaturerna som används är LP Circle, som är designade av KHR Architecture, är Kelvin-justerbara och har inbyggd ventilation. Med mer dagsljus, dygnsrytmsanpassad belysning, ett mer patientvänligt färgschema och enkelrum för patienterna hoppas designteamet kunna förbättra inte bara atmosfären utan också utfallen.
I finska Seinäjoki har Louis Poulsen varit delaktiga i ett annat projekt där Kelvin-justerbara LP Circle-armaturer har installerats i intensivvårdsrum för att påskynda patienternas återhämtning. I Tyskland har man vid St. Augustinus Memory Zentrum i Neuss börjat experimentera med människocentrerad belysning för att behandla patienter med demens, och på andra sidan Atlanten, vid Mount Sinai Health System i New York, pågår en klinisk prövning som ska undersöka om starkare morgonljus i cancerpatienternas rum kan minska trötthet och depression.
Vetenskaplig forskning har visat att väntrummen på sjukhus ofta riskerar att få patienterna att känna sig oroliga, otåliga eller osäkra när de vistas där – trots att det snarast borde vara en plats som utstrålar lugn och ro och där man kan känna sig trygg och bekväm, för att motverka psykisk stress och osäkerhet.
Med tanke på hur många människor som passerar genom väntrum varje dag – och hur många timmar man ofta tvingas tillbringa där – borde väntrummen prioriteras mer än vad de gör idag. Men det är faktiskt möjligt att ta hjälp av ljusdesign för att skapa avkopplande, trevliga och bekväma miljöer i sjukhusens väntrum, där man fokuserar på samspelet mellan ljus, rum och material.
Korridorer och kulvertar riskerar att försummas när det gäller sjukhusbelysning. Dessa områden saknar ofta naturligt solljus vilket gör det ännu viktigare att prioritera korridorbelysningen. Därmed tjänar ljusdesignen i sjukhuskorridorer och kulvertar flera syften – däribland att fungera som vägvisare i genomgångslokaler och vägleda patienter, anhöriga, vårdpersonal och andra anställda till och från patientrum, mottagningar, väntrum, hissar, trappor, nödutgångar med mera.